gentligen borde jag kanske vara ledsen, men jag kan inte säga att jag är det. Jag har massor fina minnen att dela med underbara människor som jag kommer krama och möta med glädje oavsett var eller när jag möter dem i framtiden. Och när det gäller framtiden så är det ett oskrivet blad som jag kan göra vad jag vill med. Även fast jag är livrädd så är jag också otroligt lättad. Nu får jag chans att andas ett tag och tänka efter,  något jag inte lyckats med på alldeles för länge.

Mest är jag sur för att alla fina tjejer åker bort från mig i två veckor. Ska försöka sysselsätta mig ändå, men det blir nog svårt..

Avslutning: Favoritbilderna från 'denten. Bilder stulna från fb