Hemlisar.
- Jag lyssnar fortfarande på Sonata Arctica ibland, även fast det är ett finskt powermetalband som knappt kan engelska.
- Jag gråter ganska ofta, men AVSKYR att gråta när folk ser på.
- Jag älskar färgglada strumpor och trosor
- Jag säger ofta att jag inte har några pengar, men jag har aldrig haft 0.00kr på mitt konto. Jag är livrädd för att faktiskt behöva säga nej till saker pga pengabrist, så jag avstår från mycket med ursäkten att jag inte har några pengar alls. Mitt saldo just nu: 6126,88kr.
- Jag hatar att använda ordet jag, för jag är rädd för att verka självisk. Jag får tillochmed dåligt samvete när jag skriver om migsjälv för mycket i min dagbok...
- Apropå det så har jag skrivit dagbok åtminstone 4ggr i veckan sedan jag gick i sexan, med undantag för när jag var i USA för då bloggade jag istället.
Denhär listan blev egentligen 14 punkter, men jag strök resten ^^
I know you lie.
Idag var en dag då all planering sprack och jag är nu jättestressad och undrar om man kanske borde försöka dethär med kloning. Jag har insett att det får bli sista minuten hetsplugg till Åkeprovet, för jag har inte tid att sätta mig ner och läsa skiten. Verkligen inte. Suck.
Men dagen blev ändå över all förväntan, för under typ 1.5 timme så tänkte jag inte på skola, plugg och annat ångestframkallande utan bara på vad man kan hitta på HM som är så fult som möjligt. Jag hittade inte mycket men Lina var nog mästare på den leken. Det var ett gäng jättefina tjejer som verkligen gjorde min dag idag, utan att egentligen förstå hur pass mycket de gjorde den. så tack Lina, Emelie, Emmie och Amanda. Ni är fina tycker jag <3
Nu ska jag jobba PA, svenska, franska, hinna duscha, måla naglarna och planera morgondagen med sina läkarbesök och balklänningsprovning. Håhåjaja. FÖrhoppningsvis hinner jag klämma in en bio med pojkvännizzeeen kl 21 också. Men jag har inte höga förhoppningar :C
wah wah shadaa
Herregud, cirkelfys var jobbigare än jag kom ihåg det. 30min uppvärmning/styrka, 15min station, 15min kondition. Jag dog!
Idag sa en viss tystlåten finne till mig att "Det är tur att det finns människor som du" och det värmde något otroligt. Just nu känner jag mig ganska ouppskattad i allmänhet faktiskt, och det suger. Och nu ska jag tamigfan sova.
Who can say if Ive been changed for the better?
But because I knew you, I have been changed for good.
tankar.
Jag vill inte vara överdramatisk, dra några slutsatser eller på någonsin påcka på uppmärksamhet, för det är inget jag vill uppmärksamma, prata om, tänka på eller liknande. Men jag måste erkänna att trots att jag alltid är snusförnuftig och tänker logiskt så är jag lite rädd. Litegrann. Jag kan inte låta bli att tänka på döden och vad som skulle hända om jag dog. Eller om mitt liv blev begränsat på grund av ett hjärtfel. Ingen mer träning, inga fler utekvällar, inga fler dyk. Såatteh. Kul liv?
Nu skiter jag i dethär och går och avreagerar mig på ett corepass, och försöker sluta tänka på stundande blodprover och ultraljud. Försöker iallafall.
.
:'(
.
Jävla skitdag
The chronicles of a bohemian teenager.
Vilken dag! Photoshoot med Benjamin och Ia i tre timmar! Kände mig äkta ANTM med MUA, manager/crative director, kändis och fotograf ;) Och grymma bilder blev det, även fast det blev stress till balträningen sen. Suttit hela kvällen och sorterat och redigerat bilder, lägger ner rätt mycket tid på fotoprojekt när jag får dem för det är så otroligt kul och något jag alltid vill lära mig mer om och bli bättre. Nåväl, lite hyschhysch är det fortfarande tills bilderna släpps, men en kan jag nog visa till er, mina trogna typ.. 4 bloggläsare ^^
The noble art of letting go.
Rest your tired head now my friend, I will stand by. You don´t have to say no more, I know what you came here for. Eyes sore and shoes untied,walking the streets all night. No new cities, lovers, friends can make you feel complete. The sense of loneliness remains no matter who you meet. When all you pictured failed and all your dreams are crossed remember that your strenght is also built on what you lost. The noble art of letting… Your blindspot is rejection and you´ll be on your own when you´re petrified of all that´s warm and real. Invisible scars take forever to heal. The daylight will soften your mood, come now accept what´s good.
The noble art of letting go
Jag förstår inte hur jag som egentligen är en aspirerande journalist fortfarande tar mig till låttexter för att beskriva hur jag känner. Sitter och storgråter nu och lyssnar på Rebecca Karijord, som så exakt kan fånga allt som snurrar i mitt huvud just nu. Det brast bara liksom. Så mycket press, så mycket jobb och sån förbannad otillräcklighet jag känner. Jag vet inte ens hur jag ska kunna hantera mina egna problem, hur ska jag kunna hjälpa och stötta dig med denna otroliga börda du burit så vansinnigt länge, som bara eskalerat. Jag har funderat på forum, psykiatriska linjer bara för att hjälpa mig hjälpa dig. För jag önskar att du bara kunde SKRIKA och GRÅTA och vråla ut allt du borde känna, men du är bara tyst och det är annu jobbigare. Du tiger och lider och det hjälper inte hur mycket jag än bönar och ber om att låta mig hjälpa dig, du vägrar. Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till. Det blir som en osynlig vägg istället. Något vi inte pratar om, för det är så du alltid haft det.
Jag svamlar. Makes no sense. Men jag har tappat bort nyckeln till mitt dagbokslås, och eftersom jag inte får säga det till dig behövde det komma ut någonstans. Nu är det ute. Och nu ska jag gråta lite till.
Wear it like a crown pt 2.
Förresten, jag var ju på cirkus cirkör igår, och tänkte dela med mig av den grymma trailern som alla nu måste kolla på:
Den är helt fantastisk, och musiken är låten jag är helt besatt av just nu!
Den är helt fantastisk, och musiken är låten jag är helt besatt av just nu!
Wear it like a crown.
Årets fetaste I-landsproblem har infunnit sig. Jag är oförmögen att träna överhuvudtaget denhär veckan pga att jag har för mycket att göra. Inte nog med detta, det står en semla OCH ett glas med creme brulé i kylen och kallar.. nej skriker efter mig. Mina två favoriträtter på samma plats, i mitt hus, bara till mig. Plus att jag nallade lite på smeten från Tant Linas Hallonkaka som står i ugnen nu. Vart tog självdisciplinen vägen liksom?
Jag ryser.
I don´t know where this fear came from
how I became so afraid of losing everyone
never been afraid of being lonely
now I´m becoming the one I´m most scared of being
I don´t know where this fear comes from
this fear of failing fear of letting everyone and myself down
its growing deep into my soul
making me all paralyzed and cold
It´s two steps forward, three steps back again
I´ll turn my face against it I won´t run
Courage and belief are my redeems
No one else can rescue me it seems
Cause if I don´t follow my heart this time
I´m gonna forget what this life is all about
I´m gonna take that path I´m going in on my own
I´m gonna take that fear and wear it like a crown
ÄNTLIGEN!
Snart springer jag iväg på mitt älskade corepass! Det är 2 timmar kvar, men jag har redan på mig träningskläderna ;) Nu är det fanimig slutspurt till student/bal, inte så långt kvar som man kan tro! Funderar på att lägga till med ett sockerstopp igen, men jag lyckas inte med det om det inte är något kollektivt :/ Kanske ska be några fler hänga på?
NÅVÄL snart träning, jag längtar!
.
Jag vill ha jobb, jag vill ha pengar, jag vill ha jobb, jag vill ha pengar.
They laughed and cried "We told you so".
Idag har jag sett typ 3 i min klass nakna. Så kan det gå!
Blev även tillfrågad om modelljobb, med efterfrågan "kan du skicka en bild på ditt bakhuvud?". Jag vet inte riktigt hur jag ska ta det, men som Timo en gång sa under någon lektion i nian "Fan Helena.. du är ju riktigt snygg!... bakifrån!"
Och med de orden säger jag gonatt :)
Hey babe, hey babe, hey.
Jag vill inte vara den som är den, men jag tror det finns folk i vår klass som verkligen inte tycker om mig :(
Detta om detta - känner en oerhörd "to do" stress, och det enda som varvar ner mig får jag inte göra - träna. Troligen inte på en hel vecka till = ännu mer stress. Jag trivs INTE, nu när jag för en gångs skull trivs med att träna, vill träna, måste träna - så får jag inte?! Inte okej. Är det någon som är på socker/onyttigt fett-stop hela maj månad för att komma i balklänningen? I sure as hell will!
Men jag är glad att jag fick gå till skolan idag, även fast jag kände mig halvt cancersjuk och inte orkade någonting, och var säkert rätt bitchig också. Jag blir sån när jag är trött. Snäsig liksom, och jag gillar det inte alls. Hur botar man sånt egentligen?
Nåväl. Detta om detta. Jag vill att det ska vara varmt och fint ute nu.
.
So good to see you, I missed you last night.
Idag var det faktiskt TVÅ STYCKEN som sa till mig att jag borde blogga mer nu när jag är sjuk. Så därför tänkte jag göra det.
Fast jag har inte gjort någontin vettigt att skriva om förutom att jag fick träffa folk idag :D Weii! Pappa och mamma har mig lite halvt i karantän eftersom lunginflammation är rätt smittsamt, MEN jag har käkat antibiotika i snart en vecka nu och alltså smittar jag inte längre. Men jag är fortfarande rätt svag, mest av att medecinerna är så starka och tär lite på mig. Så blev och uschlig och andfådd och trött är jag jämt typ. Dessutom har jag varit jättedeppig, så därför är det nog tur att jag inte bloggat för det skulle bara blivit dålig stämning ^^
Men nu hoppas jag att jag är på bättringsvägen, för jag är jättetrött på att se på dålig TV. Som tur är går både Top Model och Legend of the Seeker rätt ofta, men jag kräks på "Greg" och "Jims värld" och alla andra dåliga sitcoms. Jag tycker att det ska komma ut fler Vampire diaries-avsnitt, så jag får dregla lite över Damon igen. Herregud vad den människan är SNYGG!
Ikväll ska jag bestämma mig för vad jag ska göra av mitt liv tror jag. Jag tycker det är dags för det nu.
